Jag vill ha sommar. Jag vill slippa frysa ihjäl när jag går utanför dörren och framför allt så vill jag slippa ser ut som en jäkla fotboll. Man måste ju ta på sig allt man har i garderoben innan man beger sig till skolan. Nej som sagt, sommar nu tack! Klart slut

Livet som student är som många vet en misär ekonomiskt sett. Här sitter man med en skål ärtsoppa och läser dagens skörd av reklam. Jag förtjänar en miljonvinst på lotto. Nej, jag kräver en miljonvinst på lotto. Då ska jag leva. Då ska jag göra som stureplansbratsen. Jag ska tömma en 1m hög skumpaflarra (Christal skumpa för den som undrar) över skallen mitt på torget och sjunga "I can buy you" av A Camp. Jag ska importera rysk kaviar och använda det som ansiktsmask. Jag ska blinga alla mina snusdosor och suga i mig ostron til frulle. Då jävlar ska det stekas. Tills dess - åter till ärtsoppan och reklamen.

Vem...
Saknar du: Min pojkvän..
Vill du döda: Folk som är elaka med djur
Rörde dig sist: Tjejen som armbågade mig i sidan på stan
Vill du slå: Tjejen som armbågade mig i sidan på stan typ
Kysste dig sist: Pojkvännen såklart!
Vill du kittla: Nån pryd jävel som aldrig släpper loss
Kramade du sist: Min mamma igår
Vill du prata med: Ingen, jag är inte social idag
Skrek du på sist: Se vem sårade dig sist.
Vill du vara som: Batgirl, stark, självständig och odödlig
Sårade dig sist: En föredetta vän
Vill du bli galet full med: Min kompis Jennifer
Gjorde dig riktigt glad senast: Min lillebror, han är alltid rolig

Snacka om att vara i en svacka. Allt känns bara blä. Det är nog vädret, folk brukar ju skylla på vädret så varför inte? Satans väder. Ska ut och fika ikväll, så det lär väl muntra upp en del. Sen i veckan ska jag gå och framkalla några bilder jag tagit, ska sätta upp tavlor. Systemkameran är verkligen en investering om man gillar att fota. Det går inte att jämföra med en digitalkamera. Bilderna blir knivskarpa och klara. Ska bara spara ihop till en ny blixt. Då ni. Så, där har ni en uppdatering på vad som händer i mitt liv. Eller ja, det är iaf en mini uppdatering.

Jag hatar att vara sjuk. Nu har jag iaf ingen feber och det är skönt. Är mindre kul att gå till skolan i snöstorm, som imorse med feber. Men nu är den som sagt väck. Nu är det bara snorigheten, huvudvärken och halsontet kvar. Försvinn!

Coldplays "fix you" är min feeling blue låt. Måste verkligen kämpa för att hålla tårarna inne när jag hör den. Den är så vacker, den betyder så mycket för mig. Av så många anledningar. Nu går den på repeat. Hela dagen, hela veckan, alla timmar på dygnet. Jag somnar till den.

Jag ska ge er ett recept. Det ultimata botemedlet på allt. Hjärtesorg, förlorat jobb eller förlorad vänskap. Det är en gyllende blandning av tre ting. Snus, Coca-cola och en bra dokumentär. En dokumentär att bli helt uppslukad i. En lärorik och intressant dokumentär. There you go it's on the house.

Det har hänt mycket. Det är dags att starta om. Börja om på ny kula. Dessutom härjar världens dunderförkylning i min kropp, och det gör inte saker och ting lättare. Men i helgen ska jag gå ut och ha kul. Inte låta nått/nån störa mig. Är trött på all dramatik. Jag ska åla mig i det supertighta AA-fodralet och se till att världens leende infinner sig. Idag är en ny dag. Och imorgon kanske till och med blir bättre?

Gick till skolan i världens pissväder. Det är sånna gånger jag bara vill lägga sig ner på marken och vänta på att nån ska skjutsa mig till skolan för att de tycker synd om mig. Det är allvar när man spekulerar i ett planerat benbrott så man får åka taxi på morgonen. Jag är hemsk, men vädret idag var värre. Dessutom började jag operation sluta snusa idag. Den slutade 6h och 32min efter de börjat. Fan vad jag är sämst.

Now:
Skola, skola, skola.. Kan det bli tråkigare? Ska ha svenska och engelska. Rätt okey lektioner men fortfarande. Gäsp. Hoppas vi får tag i damerna till vårt projektarbete idag. Det håller på att bli filmardags.

Later:
Hem, städa och skriva på en grej. Känns skönt att få åka hem imorgon. Träffa killen och prova skjutsa med honom. Han tog ju körkortet i tisdags. Jag tog det ju i juni så han hann bli rätt less att skjutsa i passagerarsätet. Men nu ska jag glassa där istället. Skönt.

När jag läser en tidning, en tjejtidning eller vad man nu vill kalla det så bläddrar jag förbi alla sidor under kategorin "hitta din drömprins". Jag har ju redan kille, och att köpa en tidning för att senare inse att 20 sidor av 50 är "Så raggar du rätt" eller "Här hittar du honom" gör mig helt vimmelkantig. Man ska ändra på hur man är, man ska klä sig på ett visst sätt. Man ska lite diskret smyga åt killen sitt nummer. Oh my lord. Jag vill ha en tidning utan sånt tjaffs. Visst, finns säkert brudar som lusläser, studerar och för anteckningar. Men hur många gör det egentligen? För när du står öga mot öga med HONOM - så faller sig nog allt rätt naturligt och då är nog tipsen i en tidning det sista man tänker på, man är ju bara sig själv. Eller drar du fram anteckningsblocket och går efter punktlista?

Allt känns så grått och trist. Skulle gärna hitta på nått kul här framöver. Vi hade ju en tjejfest hemma hos mig med glamourtema, och nått sånt skulle inte vara helt fel. Vem vill inte klä upp sig lite extra nån gång då och då. Lösögonfransar, hollywood lockar, höga klackar och en klänning som är lite för mycket för en vanlig utekväll. Annars skulle det inte sitta fel med en tjejkväll med ansiktsmasker, te och skitsnack. Nått vill jag göra - nått!

Det är faktiskt rätt skönt att bo själv ibland också. Måste peppa mig själv med lite. Okey, det som är rätt skönt med att bo själv är for example; jag får bestämma temperatur i lägenheten. Jag trivs när det är snuskigt varmt. Vill kunna sitta i ett linne och shorts. Jag får dessutom både se tv samtidigt som jag sitter vid datorn, gärna zappandes som en crazy lady mellan 5:an, 3:an och MTV - med typ 10 hemsidor i olika flikar. Jag får laga och äta mat jag själv gillar. Har lite konstiga saker som bara jag verkar tycka om. Så det är skönt, mitt kök - mina regler. En annan bra sak är att jag får ha mina kläder vart jag vill. Har en klädställning mitt i smeten. Så, det är bra saker med att bo själv. Skulle fortfarande uppskatta min att ha min karl här. Det är nästan värt att frysa ihjäl i lägenheten, se på bilprogram och äta hans favorit, korv och mackisar 4dgr i veckan. Kärlek går faktiskt före allt ovanstående. Och sist men inte minst - Grattis till körkortet älskling. Du är bäst.

Jag är förlamad från midjan. Skulle bära hem världshistoriens tyngsta matkassar, och benen vek sig i den isiga trappan ner till lägenheten. Jag kommer få "blåstjärt". Kan inte sitta ner. Där satt jag helt hjälplös - med bananer, nudelpaket och en och annan mjölkliter över hela jävla trappen och så kommer en granne och säger "Se där.. Det är halkigt där nere". Nej men tror du verkligen det gubbe lilla? Fyfan vad det suger att bo själv ibland. Nu ska jag läsa på tjuvlyssnat.se - jag måste få skratta lite i denna misär.

Uppd:
Nu ska världens ärligaste och härligaste Hockeyfru lägga ner bloggandet också. Nej, nej neeej!

Relax.. ibland är laid back stilen det enda rätta. Man behöver inte ta sig själv och trender på så himla stort allvar. Busa till det lite. Det handlar ju i det långa loppet om att vara bekväm, och vem är inte bekväm i en supersizad hoodie? Jag mår då som bäst i min mjukisdress.

Ibland känns allt riktigt ruttet. Sen kommer man in genom dörren och möts av världens lyckligaste varelse. Som tycker man är det bästa som finns i hela världen. Även om sminket rinner, svetten lackar, det är hål i de nya strumpbyxorna så tålamodet är helt slut. Nu ligger han och vilar huvudet mot mina fötter och jag vet att han älskar mig, no mather what. Våran lilla vovve. Världens mest älskvärda yrväder. Döpt efter Valentino Rossi himself. Vad vore världen utan dig?

Hade det super i stora staden. Det går dock inte att komma ifrån klyftan mellan Stockholmare och Norrlänningar. Gud va stressade ni Stockholmare är. Ville bara skrika "tagga ner, du kommer få en hjärtinfarkt innan du fyllt 25" när jag blev mosad av en skock i rulltrappan till tunnelbanan. Men ni ska ha cred för alla hjälpsamma människor. För det är inte lätt för oss här uppe att förstå vart monki och alla andra affärer ligger egentligen. Shoppingen var guld och jag kom hem med en megatung resväska. Tack V & M för att vi fick bo i er superfina lägenhet.

Blev en lång paus, har inte riktigt känt suget att blogga. Det är bara poff väck. Imorgon drar jag och en kompis till Stockholm och shoppar så då lär man väl bli lite inspirerad hoppas jag. Med mig har jag lillebrors GPS telefon. Tyvärr fattar jag inte ett smack så vi lär väl bli mer vilse med den än utan, but we'll give it a try. Ska ta med mig min feta kamera så bilder kanske kommer upp sen. Ett par norrlänningar lost in translation i stora staden är väl bra underhållning? Ses i huvudstaden perhaps?

Kram Madde